De flesta sensorer har olika egenskaper som passar till varierande ändamål. Nedan har vi listat fyra vanliga sorter som används inom gasdetektering. För specifik information kring märken och priser, hör av er till service@fabdetect.se .
Används till syre samt giftiga gaser, ofta vid lägre koncentrationer (ppb, ppm). Portabla instrument har ofta elektrokemiska sensorer.
Fördelar
Nackdelar
Används främst till att mäta brännbara gaser, exempelvis metan (CH4) och propan (C3H8). Mäter nedre explosionsgränsen (0-100% LEL).
Fördelar
Nackdelar
PID använder UV-ljus för att jonisera gasmolekyler. Gasen som ska mätas joniseras av ljuset och elektronerna samlas upp. Det i sin tur leder till en elektrisk ström som går att mäta och detta går sedan att tolka till motsvarande gaskoncentration.
Tillämpningsområden
Nackdelar
Halvledarsensorer mäter gaser genom att lägga en spänning över sensorn och mäta förändringen i metalloxidens ledningsförmåga.
Fördelar
Nackdelar
IR-sensorer kommer inte i kontakt med gasen. Istället skickas en infraröd stråle ut som känner av gaser beroende på vad den är kalibrerad för. Fungerar främst för CO2 och andra kolväten.
Fördelar
Nackdelar
Termisk konduktivitet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl ett material leder värme. Metall har hög termisk konduktivitet och överför därmed värme bra, medan plast och trä inte gör det.
Vid gasdetektering används detta genom att sensorn bedömer omgivningens gas med en referensgas. Vid förändringar av gasens förmåga att leda värme kan detektorn känna av ifall gasernas koncentration ökat.
Fördelar
Nackdelar